Han dödde..

Av någon anledning så köpte jag ett paket cigariller i helgen. Det jag egentligen ville ha var Chokladcigaretter, men jag köpte det första bästa som liknade chokladcigaretter något sånärt. FEL! På lördagen blev jag iallafall full o rökte upp 6 st av dem (10 st ursprungligen varav jag gav bort 2 st). Det vill säga jag hade 2 ensamma giftrullar kvar.

Hela veckan har jag varit lite så småsugen, men har inte pallat tända en. Till slut på onsdag morgon ( börjar 13.00) så tog jag med paketet till skolan för att röka det den lilla sträckan från busshållsplatsen till Naturhumanistiska Gymnasiet i Malmö.
Jag hade planen.
Allt planerat.
Jag sätter mig på buss nr 7, klockan 11.46.
jag sätter mig långt fram bakom en tant i 80 års åldern.
Vid Shougens bro så stiger det på en annan tant, som sätter sig brevid tanten framför mig, hon är något yngre.

Såsom alla ensamma tanter o gubbar gör, så sätter dem två igång o snacka om jackor o vädret. Som vanligt så är vårt jobb att se tuffa ut och lyssna på andras samtal, så gjorde jag det. Vid centralen blev dem emo och börja snacka om deras avlidna män.

Detta gjorde mig deppig me..

- Ja min rökte ju hela tiden och ahn jobbade ute i hamnen och slet. Han hade ett hårt liv. Han ville inte jag skulle lyfta honom till hans rulstol den sista veckan, han kände det på sig...

- Min man han rökte också, han fastnade vid den drogen redan vid 19 års åldern, han dog också på sjukhuset, han hade en mycket aggresiv lungcancer.

Väl framme på Gustav tog jag fram tändaren o cigarillen, men inte så så tanterna skulle få en skymt av det, jag skulle skämmas för mycket.
Jag tog ett bloss..
två bloss..
tre bloss..
"tänk så blir jag beroende"

fan

så slängde jag cigarillen och paketet i soptunnan och gick till skolan.